I samarbete med:
|  |
Ja, vad kan man säga.. Blir alltid lika ställd varje gång jag ska skriva nåt om mig själv..
Hm, spel-relaterat..
Ja, jag är en äkta nörd :) Spel är vad det handlar om i livet! .. och datorer.. och ja, allt som har med elektronik att göra :)
Har spelat väldigt mycket mmorpg. Testade WoW, men tyckte inte om det. Har spelat Lineage i drygt 3 år, men har nu gått över till Aion som jag har spelat sedan head-start.
Anser mig själv vara en positiv, pratglad och social person. Jag älskar att baka :D Har en egen lägenhet i stan tillsammans med sambon Piotr. Familjen är väldigt viktig för mig. Älskar min familj, min sambo och mina vänner väldigt mycket :D
Vad mer.. ja just, jag är beroede utav Coca Cola xD Försöker sluta, men inser alltid tillsist "what's the point?" och halsar en burk medans jag tittar på film eller nåt ^^
Jobbar mycket med grafisk design, illustrationer, logos, företagsprofiler, företagspresentationer o.s.v. också. Jättekul, men svårt att hitta ett passande jobb.. mitt kunskapsområde är rätt brett, så det är svårt att hitta ett jobb som passar mig perfekt, faktiskt, så därför jobbar jag med detta på min fritid :)
Älskar att jobba med människor :)
Jag älskar hundar till att börja med :D Nån gång i framtiden, då jag kanske har större lägenhet/hus, kommer jag skaffa en liten hund :)
Jag har en kanin, dock! Ludde heter han. Här finns en liten film med honom;
Han är min lille sötnos :) Kelig och rolig!
Mamma, pappa, syster och bror. Jag är äldst av barnen :p Min sambo är från Polen (träffades i L2, hehehe). Vi har varit tillsammans i snart 4 år.
Sommarjobbar som lokalvårdare i ett par veckor. Kanske inte det bästa eller mest avlönade jobbet, men det är en inkomst och jag är bara glad att ha något att göra om dagarna. Tog på mig ett par extra timmar den här veckan. Inte mycket, men det känns i kroppen när man kommer hem, hehe :)
Teknikmagasinet;
En karl kom in en dag, med sin 12åriga son, och ville köpa en Clone-a-willy. Det är alltså ett kit som du kan använda för att clona din "bästa vän" ;P
Jag förklarade för honom, liksom för alla andra som köper Clone-a-willy, att man måste läsa igenom instruktionerna noga innan man börjar, eftersom det är rätt stressigt att genomföra.
Han sa: "Du kommer hem till mig sen och hjälper mig eller?"
Jag svarade: "Haha, jaa du, jag kan anmäla dig för sexuella trakasserier för att du säger så där"
Han mumlade "jaha, ska det vara på det viset" och skyndade ut.
-
En kvinna kom fram till mig och verkade vara rätt irriterad. Till historien hör också att vi hade ställt fram en låda med Sillys. Det är en slags stressboll som ser ut som ett gummi-bröst.
"Vad är det här..?" sa hon, plockade upp en tutte och tittade snett på mig.
"Det är en Silly gummitutte" sa jag. "Det är en slags stressboll"
"...Va? Vad är det bra för?" sa hon, lätt irriterad.
"Det är en skämtartikel, den är rätt rolig, jag köpte en till min kille t.e.x" svarade jag, med ett leende på läpparna.
"Så det ska vara roligt?"
"Ja, det är tanken"
"Du.. säg mig.. VEM skulle tycka att något sådant HÄR skulle vara ROLIGT???"
Vid det här läget blev jag lätt irriterad på henne och svarade:
"För den med humor" och log.
"Hur KAN ni sälja något sådant här på en telefonbutik?" frågade hon, upprörd.
"Vi är inte en telefonbutik, vi säljer en massa annat också. Leksaker, tuggummi-maskiner.."
"Okej, men TEKNIKmagasinet, TEKNIK-prylar då!" avbröt hon mig.
"Men vi säljer inte bara teknikprylar. Vi har leksaker och godis t.o.m." försökte jag att vika in.
"Vet du, DU som kvinna borde verkligen SKÄMMAS för att sälja något sådant här!"
Jag bara log. Kunden bakom hade svårt att inte skratta. Det var verkligen prövningen för dagen, för efter den attacken ville hon också ha hjälp med sin mobiltelefon..
-
En äldre kvinna kom in med en kabel i handen och tittar sig förvirrat omkring.
"Hej, vill du ha hjälp med något?" frågar jag.
"Ja, hej.. Jag visste inte riktigt vart jag skulle gå, men jag tänkte att ni kanske kunde hjälpa mig.."
Vid det här laget förberedde jag mig för det värsta, för kunder som kommer in och är osäker har ofta lätta frågor, som är svårt formulerade.
"Jo, det är så här.. Jag har precis köpt en ny.. en sån där 'lapptopp'.."
"En laptop, ja" sa jag och log.
"Ja, en sån! Hursomhelst så har jag en gammal skrivare som jag ville koppla in till laptopen och jag får den inte att fungera!"
"Okej.. Har du installerat drivrutinerna för den?" frågade jag.
"Ja, jag hade en skiva som jag installerade, men jag tror inte det är det som är problemet!" svarade hon.
"Jasså, vad tror du är problemet?"
"Jo! Jag undrar om det är så att det är en drivrutin i datorn och en annan i skrivaren och att de liksom krockar i kabeln? För visst är det så det fungerar? Jag undrar om jag kan köpa en ny kabel!"
-
På en konsert jag hjälpte till på;
Det var en kille som var aningen jobbig. Hur du än definierar ordet "jobbig", så skulle han passat in. Han kom upp i mitt ansikte hela tiden, skakade på huvudet åt mig och skrattade åt allt jag gjorde. Efteråt, när jag delade med mig om mina åsikter om honom till en kompis, sa han att han trodde den här killen var obekväm runt tjejer. Så måste det ha varit, men varför sökte han då hela tiden ut mitt sällskap, nöp mig ständigt i midjan, trots att jag bad honom sluta, och hela tiden skrattade åt allt jag sa?
Hur det än var, gick det bra under hela konserten, eftersom han jobbade åt annat håll. Efteråt skulle vi hjälpas åt att packa ihop. En liten påminnelse om att jag gjorde allt detta gratis!
Han bad mig snurra ihop ett par kablar, men oavsett hur jag snurrade och försökte, gjorde jag fel. Efter ett tredje försök, kastade han min fint lindade kabel på golvet och gjorde om det själv. Slutresultatet blev exakt likadant som mitt, men jag fick mig en rejäl undervisning i "hur man virar kablar". En polare gav mig ett par 1 meters kablar och sa "öva dig på de här" och skrattade. Jag försökte hålla god min och snurrade kablarna, precis som killen visat, i precis så stora ringar han ville ha dem. Jag gav dem till honom, skrattade och sa;
"Duger detta?"
Han tittade på mig, tog kablarna och sa;
"Nej, absolut inte. Det ska se ut så här, så de inte 'öppnar sig'".
Det kanske är onödigt att säga, men jag började bli väldigt irriterad vid det här laget.
De hade köpt väldigt långa rep, enbart för denna konsert, och min polare visste inte vad vi skulle göra med dem. Han sa att han inte ens visste om vi skulle behålla dem. Jag skämtade och sa;
"Du får ta dem, för kommer jag med dem så här, kommer han bli arg på mig igen"
"Haha, nej, det är ingen fara. Vi vet ju som sagt inte vad vi ska göra med dem, så han kan ju inte ha nåt att säga om det."
Jag tog alla dessa 50m långa rep och bar dem bakom scen och frågade honom;
"Vad skulle det göras av de här repen?"
"Ja, inte ska de lämnas så där! Snurra ihop dem SNYGGT och lägg dem här".
Det låter kanske inte som något elakt eller mycket, eftersom jag faktiskt frågade vad jag skulle göra med dem, men sättet han sa det på, gjorde mig så arg att jag sa;
"Jag accepterar inte den här attityden du har mot mig. Om du inte släpper den, kommer jag klappa till dig!"
Han tittade på mig med stora ögon och sa;
"Ja, oj, förlåt..."
Självklart lämnade jag det inte så. Jag snackade och skämtade med honom mycket efteråt.
-
Skriv en kommentar, vettja :) Kolla gärna in min bildsida och bloggar också :)
Cya later
Användarens blogginlägg
Användarens gästbok
Shoutbox
